
Några saker bara...
1. I-landet och soffdilemmat
En väldigt god vän till mig väntar på en ny soffa. Idag kom beskedet att den är försenad tre veckor, varpå frustrationen är mycket påtaglig för alla som sitter runt omkring.
Jag förstår besvikelsen och det är jobbigt när något som man väntar på blir försenat. Men i ett försök att sätta saker och ting i perspektiv så säger jag,
- Folk svälter...
Några minuter senare ringer min goda väns far och berättar att en nära vän till honom gott bort. I samma ålder som vännens egen far allstå. På tok för tidigt. En av de där otrevliga påminnelserna om att vi inte är odödliga och det finns inga garantier för att vi kommer att dö gamla. Det kan hända vem som helst och när som helst, så ta vara på dagen (klyschigt men kan inte sägas nog!)
Soff-diskussionen dog platt.
2. Tanten på spanskan.
Ok. Hon vill (förhoppningsvis) väl och kanske bara är lite efter...
Men det första hon säger är,
- Är det någon skillnad på pero (sv: men) och perro (sv: hund) i uttalet?
Varpå alla simultant och förvånat svarar,
-Ja!!!!???....
Tanten igen,
- Ja det var väl det jag tänkte, för jag har märkt att vissa i den här gruppen inte gör skillnad på det (pekar på alla) medan jag alltid gör det!
Varpå tanten börjar nästa mening med att säga perro istället för pero... Suck. Så onödig kommentar!
3. Förlåt, men jag försöker faktiskt jobba också?!?
När en ledare över en ideell arbetsgrupp plötsligt säger,
- Vi ska ha möte imorrgon kl: 11 och alla måste komma.
Fel. Tänk efter en gång till. Med framförhållning och ödmjukhet hade diskussioner uteblivit. Så onödigt...
Nu har jag delgivit några av dagens funderingar...
Pust!
Ps. Om ni undrar över bilden så är det vad man får upp på
flikr när man söker på ödmjukhet...