Idag har SKB (Svensk KärnBränslehantering AB) haft en temadag i universitetsaulan.
Tro nu inte att dagen enbart var tänkt för blivande ingenjörer, fysiker eller geovetare mm, utan för den som var intresserad.
Tyvärr bestod publiken till största delen av naturvetare/tekniker.
Någon liten miljökämpe borde väl ha kunnat leta sig dit iaf?!?
Jag undrar lite varför det är så...
Oavsett vad man tycker om kärnkraften, så har vi haft den i Sverige sen flera årtionden och avfallet finns ju redan. Så på något sätt så måste ju hanteringsfrågan lösas, vilket är en mycket komplex fråga som sträcker sig långt utöver enbart de tekniska och naturvetenskapliga aspekterna.
Det visade sig tydligt på vilka som var talare under dagen.
Vad sägs om tex en professor i ekonomisk historia, en professor i miljörätt, en forskare från centrum för genusvetenskap och en docent vid inst. för onkologi, radiologi och klinisk immunologi.
Tyvärr hade jag föreläsning på eftermiddagen så jag missade några av ovanstående talare och även den som jag mest såg fram emot, professorn i empirisk livsåskådning... (vad nu en sådan studerar?)
Ja, ja... skämt åsido.
En vettig dag var det, med perspektiv från andra sidor som man normalt inte tänker på som insnöad teknolog.
Samt en bransch med massa pengar, massa jobb och ett problem som måste lösas!
För övrigt bekräftade Jan Blomgren, Vattenfall, att de försöker få till stånd med nya kärnkraftverk i Storbritannien.
