Visa lite ödmjukhet för f*n!


Några saker bara...

1. I-landet och soffdilemmat
En väldigt god vän till mig väntar på en ny soffa. Idag kom beskedet att den är försenad tre veckor, varpå frustrationen är mycket påtaglig för alla som sitter runt omkring.
Jag förstår besvikelsen och det är jobbigt när något som man väntar på blir försenat. Men i ett försök att sätta saker och ting i perspektiv så säger jag,
- Folk svälter...
Några minuter senare ringer min goda väns far och berättar att en nära vän till honom gott bort. I samma ålder som vännens egen far allstå. På tok för tidigt. En av de där otrevliga påminnelserna om att vi inte är odödliga och det finns inga garantier för att vi kommer att dö gamla. Det kan hända vem som helst och när som helst, så ta vara på dagen (klyschigt men kan inte sägas nog!)
Soff-diskussionen dog platt.

2. Tanten på spanskan.
Ok. Hon vill (förhoppningsvis) väl och kanske bara är lite efter...
Men det första hon säger är,
- Är det någon skillnad på pero (sv: men) och perro (sv: hund) i uttalet?
Varpå alla simultant och förvånat svarar,
-Ja!!!!???....
Tanten igen,
- Ja det var väl det jag tänkte, för jag har märkt att vissa i den här gruppen inte gör skillnad på det (pekar på alla) medan jag alltid gör det!
Varpå tanten börjar nästa mening med att säga perro istället för pero... Suck. Så onödig kommentar!

3. Förlåt, men jag försöker faktiskt jobba också?!?
När en ledare över en ideell arbetsgrupp plötsligt säger,
- Vi ska ha möte imorrgon kl: 11 och alla måste komma.
Fel. Tänk efter en gång till. Med framförhållning och ödmjukhet hade diskussioner uteblivit. Så onödigt...

Nu har jag delgivit några av dagens funderingar...
Pust!

Ps. Om ni undrar över bilden så är det vad man får upp på flikr när man söker på ödmjukhet...


Tips för att bryta tristess eller hårt slit med ett leende!


När man sliter som mest i skolan eller på jobbet och det känns som om man ska explodera...
Då behöver i alla fall jag en av två saker, (fast helst båda)!










Nummer 1 - Träning. Endorfinerna talar sitt tydliga språk och effekten låter inte vänta på sig!
Helt underbart och det jag oftast tar till. Om jag inte skulle få röra på mig skulle jag bli en djupt deprimerad och otrevlig människa.


Men det finns ett annat sätt att få den där kicken som bryter det vanliga mönstret och slitet...

Nummer 2 - Sång! Sång (fast även musik i övriga former) ger en tillfredsställelse på ett helt annat plan och när det klaffar... Alltså när hela kören (jag sjunger alltså i Väst-Göta nationskör) skärper sig och alla sjunger på toppen av sin förmåga... Ja då är det magiskt!
Jag har aldrig åkt från kören en tisdag-kväll utan ett brett leende på läpparna!

Ps. Bilden är från ett sångframträdande midsommaren 2008, med mig i en Härjedalsk folkdräkt...

Toppenmåndag!

Kämpar på med kvantfysikpluggandet. Tenta på fredag... Tjoho!
Strax är dock pluggdagen avslutad för då ska jag iväg på middag och sen vidare till Fyrishov för att simma ett pass!
Med andra ord är det upplagt för en toppen-måndagkväll!!!

Men först vill jag tipsa den som har 60 kr över, är ledig och i Uppsala en söndag mellan kl: 11 och 14 om att besöka V-dalas söndagsbrunch! Den avrundade nämligen gårdagens söndagspluggande som därmed inte blev speciellt långt... men ack så trevligt!

Mycket folk, mycket att äta och mycket trevligt!





Andra intressanta bloggar om:, , ,

Dags att stå vid sitt ord!


Som jag berättat en gång tidigare, så finns det egentligen inga bra ursäkter till varför jag inte borde åka Vasaloppet i vår...
Dags att stå vid sitt ord!

Så nu har jag tagit mig i kragen, och kommit ett steg närmre kyrkklockan i Mora, genom att anmäla mig och betala startavgiften... (nu är det i princip bara ett jordskred, en plötslig död eller ett öppet benbrott som kan hindra mig)

För att fira detta steg på vägen så har jag varit ute och kört mtb följt av lite löpning ikväll...
Känns nästan som att flyga...

Åh vad jag längtar!!!

Jag vill inte ha slask och rusk!
Helst vill jag ha en superlång och fin vårvinter men iaf en riktig vinter med mycket längdåkning!!!

Det här kortet är från i påskas och i bakgrunden ser man Sylarna.
Mums!

Den här gången blev vädret ganska hårt när vi kom fram till fjällstationen men jag hoppas verkligen att jag får göra en topptur här!

Lite längre bort ligger Helags och dit måste jag år 2010. Har ju blivit en tradition!

Historik Helags (1796 möh):
2002 (sommar-höst, topptur)
2004 (vinter och åkte snowboard:)
2006 (sommar, mamma och jag!,topptur)
2008 (vinter med goda vänner)
2010 (Enligt trenden en sommartur men jag är öppen för förslag. Någon som är sugen att haka på???)



Vad man gör en regnig fredagskväll i oktober?



Tja... man skulle ju kunna tänka på, att man exakt denna dag för 3 år sedan höll på att dyka i Stora barriärrevet...

Men... Att vara i den australienska hettan när man kan ha rusket i Uppsala???

No way!




























Nytt till våren


Idag är sista dagen att söka vårens kurser och det är riktigt tufft när det finns så mycket som jag vill läsa!!!
Jag har faktiskt fortfarande inte riktigt bestämt mig för vad jag ska läsa nästa period (nov-jan) :O
Är anmäld till ungefär 250 % studier men det kanske kan bli lite mycket???

Så då måste jag tydligen välja.
Och det finns ju så många kombinationer att välja bland.
Jag har nu skalat ned alternativen till två slutliga. Tror jag.

Alt 1: Den enkla vägen!
+ Mycket eget arbete och valfrihet att lägga upp plugget som jag vill
+ Jag kan träna mitt på dagen och suga i mig det lilla ljus som finns
+ Jag hinner troligen ha ett liv vid sidan av studierna

- Jag kommer att snegla på alla andra som läser kurser som jag önskar att jag också läste
- Jag kanske missar livsviktig kunskap som gör att jag kommer att bli en oduglig civilingenjör

Alt 2: Den jobbiga vägen!
+ Jag vet att jag inte missar någon livsviktig kunskap
- Jag kommer att vara totalt utbränd och utan vänner till jul

Hmm...

Hur som helst!
I vår har jag sökt följande kurser:
- Empirisk modellering (att göra modeller av mätvärden)
- Solkraft
- Kärnkraft
- Engelska för naturvetare och teknologer
- Digital bildbehandling
- Fotografi - Visuell kommunikation

Varken mer eller mindre!
Kanske...

Säg mig James... Hur hade du gjort???

Whitney Houston i juni!!!

Om jag hade varit 10 år så hade livet varit perfekt nu!
Nu är jag inte 10 år längre, och Whitney är inte riktigt i den form som hon en gång var, men det ska ändå bli superkul att få se henne live i Globen den 8:e juni!

För övrigt kan jag tipsa om att det släpps biljetter till hennes konsert imorgonbitti på livenation.se för den som vill se henne live i juni.
































My masterpiece is fished!

Det har varit en intressant resa...

... med oändligt ledande kunskap...
... och härligt labbrapportsarbete hela helgen...
..för att äntligen vara klar i GOD TID (än är det lite mer än 24 h till deadline)!!!

YES!!!!!!!!!!!!

Synd bara att en ännu opåbörjad labbrapport i halvledarfysik har samma deadline... hmm...



En konsert i universitetsaulan och en reflektion över mänskligt beteende.

Ok... just denna bild är från NKF (Nations-Körs-Festivalen) i våras, men idag har en tapper skara ur VG-kören sjungit på en Blue Monday - konsert i aulan. Det får stå för veckans kultur (för vi fick ju inte bara skapa kultur utan även det stora nöjet av att höra ÖGs nationskör - SångGripen och Uppsala University Jazz Orchestra)!!!

Hur som helst...
I helgen använde jag säkert 10 h till en noggrann labbrapport.
Instruktionerna avgav att den skulle vara begränsad, men idag fick jag reda på hur begränsad... Väldigt begränsad! Typ svaret på frågorna och that´s it!
Inte alls det enorma arbetet som teori, metod, resultat och diskussion skulle ha krävt (och som är det vi pysslat med).
Suck!

Först förtvivlan och en oförståelse kring varför man inte sagt detta från början?!?! Hur svårt kan det vara???

Men sen började jag fundera över mitt beteende...
Här får jag reda på att rapporten ska vara betydligt mindre omfattande än jag först trodde, vilket innebär att den kommer att gå betydligt snabbare att göra om och sen att färdigställa. Alltså besparade beskedet mig från en massa tid av det arbete som återstod... Ändå blir jag upprörd. Borde jag inte ha blivit glad och lättad istället?

Just när beskedet kom så ville jag att allt skulle vara som det varit innan, för då hade jag inte behövt ändra på den redan inkörda vägen...

Först när jag reflekterade över hur jag reagerat så insåg jag det underliga i reaktionen.
Fast jag tror att det är en ganska vanlig reaktion. För de allra flesta är först rädda för saker som hotar att förändra ett invant mönster även om förändringen i sig faktiskt leder till bättre.

Fast jag tycker att jag är öppen för förändringar så ska jag nog reflektera mer över hur jag egentligen reagerar!





Back to Home Back to Top Rotan. Theme ligneous by pure-essence.net. Bloggerized by Chica Blogger.