Welcome 2011


2010 är snart slut...
Året kommer aldrig tillbaka och det sörjer jag inte. Jag lever nu och nu måste gå vidare.
Däremot kommer året 2010 att leva vidare i mitt sinne som ett av de lyckligaste jag hittills varit med om.

Så mycket kärlek.

Men jag är också nyfiken på vad som händer härnäst!
Vad bjuder 2011 på?
Den som lever får se ;)

Men en sak som jag vet kommer inträffa snarast är att jag får en jobbdator och en sån där tjusig iphone från företaget. Då kanske bloggandet återgår till en mer normal frekvens, istället för skraltet jag har presterat sen min dator gick vidare till de sälla jaktmarkerna...

Imorgon är det som sagt nyårsafton. En hög med vänner kommer för att skåla in det nya året! Jag känner mig väldigt lyckligt lottad och för det är jag en mycket tacksam människa.
Ofta får jag höra hur positiv jag är, men kan jag vara annat?
Livet har minsann inte alltid känts så här.
Först efter högstadiet (livets skärseld) kom vändningen och sen dess har livet verkligen bara blivit bättre och bättre!

Visst kommer dalarna också. Så är det alltid. Livet går i vågor...
Men när det blir mörkare, så få ut ilskan, sorgen eller besvikelsen ett tag. Släpp det sen. Gå vidare och se till att tänka på det som finns runt oss och det som verkligen betyder något. Irritera inte upp er på små saker utan lägg hellre energin på något konstruktivt!

Gott Nytt År kära läsare och alla andra fantastiska människor som stretar vidare där ute!

Ps. mitt nästa inlägg, som kommer nästa år kommer att bli på en helt ny bloggdomän än blogspot. Men http://rotan.nu kommer att fungera till den också!

Bubbel

Det bubblar inom mig...
Klockan är 2:30 på natten och jag kan inte sova.

Jag har kanske en lägenhet i Stockholm på gång.
Tänk om!
Känns verkligen som en mycket god vän nyligen sa till mig,
-"Att få en andrahandslägenhet i Stockholm är som att vinna på lotteriet. Att få en förstahandslägenhet är som att vinna flera miljoner på lotteriet..."
Nu handlar det i det här fallet bara om en andrahandslägenhet, men det är stort nog för mig!
Håller verkligen tummarna för att det går vägen!

Hoppas, hoppas, hoppas!!!

En god jul till alla!

Min egen dator har gett upp permanent verkar det som.
Med sig i graven tog den lite av min lust att blogga för det är liksom inte samma sak att låna någon annans dator för att göra ett inlägg.
Vi får väl se när jag ordnat upp detta lite mera.

Tomten har i vart fall inte leverat den milda temperaturen som jag önskade mig.
Just nu är det -33.8 grader men inatt var det -40 grader. Brr...
Inte direkt så jag vill kasta mig ut och åka längdskidor...
Eller jo. Jag vill ju! Fast förnuftet räddar mig.

En sak som kan stilla min abstinens till skidåkning och träning är badhuset.
Jag älskar badhuset och möjligheten till träning som det ger när temperaturen är helt ur led. Tack för att det byggdes ett badhus i Sveg!

Igår hjälpte jag brorsan att byta baklucka på en Volvo 245.
Gött att vara hemma lite :)

Snart kommer mormor och då rullar julafton på som den brukar skulle jag tro...

God Jul kära läsare!!!
Ann-Mari

Hemma!

Dessvärre har inget ovanligt skett med temperaturen sen förra julen... Det är helt enkelt svinkallt!

Igår besökte jag min gamla gymnasieskola och berättade för NV-eleverna om hur det är att plugga vidare och om mitt Kina-äventyr. Jag tyckte att det var jättekul och jag hoppas att eleverna fick ut något av det också!

Det är alltid lika roligt att träffa gamla lärare och att se vad som hänt med skolan sedan jag själv tog studenten. Denna gång hade exempelvis lysarmaturen och ventilationen bytts ut i mina gamla fysiksal. Först tänkte jag inte på det, men sedan när min gamla fysiklärare Olle påpekade det, så kom minnet av alla huvudvärkseftermiddagar med lampsurr och dåliga luft tillbaka.

Haha!
Jag minns att jag klagade på framför allt lampsurret under min gymnasietid och bad ofta att Olle skulle ha lampan släckt när han skrev på tavlan.
Om lamporna hade varit tända en bra stund och någon släckte dem så kändes det som att lossa ett band som någon hade spänt hårt runt huvudet...
Grattis säger jag till de som får plugga i lokalen idag!





Julafton om 5 dagar...


... men redan nu har jag köpt en julklapp till mig själv :)

Efter 2 timmar i Runnerstores butik gick jag därifrån med nya skatepjäxor!

Enligt dem som jobbade där, (bland annat ett av Mora-Nisses barnbarn) var lagren av skidsaker så gott som slut överallt. Fantastiskt.

Det är bara mitten av december och redan nu är i princip all längdutrustning slut. Vilken vinter och vilket växande skidintresse det verkar vara. Men det bekräftade ju lite min teori också om att hade jag inte hittat skatepjäxor igår så hade jag förmodligen inte hittat några heller.

Så planerar ni att köpa längdsaker i vinter så är det hög tid att passa på NU.


I julklapp från tomten önskar jag mig en utomhustemperatur mellan -1 och -15 grader under den tid jag är hemma. Och fina längdspår :)


Andra roliga saker som hände i Sthlm (hur roligt det nu är att gå runt i Stockholm med nya pjäxor och stavar under armarna) var att jag gick förbi Gösta Ekman och det var ett brandalarm utanför ett stort H&M och en massa brandbilar som skrämde slag på en massa terroristrädda Stockholmare (ok, det var ju inte roligt men det hände iaf)...


Jag hoppas det dröjer till den 3 januari innan jag ska till Stockholm nästa gång, men då kommer det att bli betydligt roligare!

Tack för den fin fina examensmiddagen igår!

Vamt tack till alla som dök upp och gjorde gårdagens middag så trevlig!
Stort tack för blomman och de oväntade presenterna!

Idag ska jag trotsa snöyran och försöka ta mig till Stockholm. Väl där, ska jag försöka inhandla ett par skatepjäxor stl 40, och som passar en Rottefella bindning. Om jag inte hittar några nu så vette tusan om jag kommer att hitta några :S
Kanske lyckas jag hitta någon liten klapp också...

Wish me luck!

Presentation av examensarbetet - Check!

Jag måste passa på att använda mig av modeordet - Check!
Innan det helt glöms bort i högen av bortglömda modeord...

Idag har jag alltså hållit presentation av exjobbet!
Det kändes konstigt att det helt plötsligt var jag som stod där framme och presenterade mitt exjobb, efter att ha sett en massa tidigare presentationer genom åren. De som har hållit presentationerna tidigare har ju varit så... vuxna. (Rickard undantaget)
Jag känner mig ju inte det minsta mer vuxen idag än igår.
Fast det är ju såklart härligt att det är överstökat också. En viktig milstolpe.

Tack alla ni som kom och lyssnade!
Speciellt tack till familjen som avverkade 80 mil i bil bara för att lyssna :)

För er som inte var där kan jag berätta den korta varianten om att både examinator och ämnesgranskare stövlade in 20-25 minuter efter avtalad tid (de trodde att presentationen började 9 istället för 8.15).

Min PowerPoint havererade lite lätt så min presentation blev aningen mer av det uppstannande slaget än vad jag hade planerat, men vad gjorde väl det? Det är ju så det kan bli på riktigt och jag löste ju problemet och fick säkert 6 applåder tillsammans med Emelie!

Nu ska vi slipa lite på en del detaljer i rapporten, innan den lämnas in och sen återstår bara opponeringen innan examen. Opponeringen kommer att ske så fort Riddarn behagar att bli klar med sin rapport (ingen press nu ;) men det kommer troligen att ske någon gång i mitten av januari.

För att fira dagen så har jag nu på eftermiddagen varit ute och åkt längdskidor (la familia tog med sig dem hit)! Tack tack!

För att fira dagen ytterligare så blir det middag på Snerikes ikväll kl 19:30 där jag hoppas få se många bekanta ansikten!

Tjoho!

Ett bra tips...

Om ni sitter och är duktiga framför burken... Kanske försöker ni arbeta på er exjobbspresentation till exempel...
Vicka då INTE ut ett glas vatten över datorn!

Om ni ändå råkar göra det (trots att jag starkt avråder er till att pröva), vänd då datorn upp och ned snabbare än blixten så att det mesta vattnet rinner av direkt, stäng omedelbart av datorn genom att hålla inne avstängningsknappen,
OCH (det här är viktigt)
FÅ INTE PANIK ÖVER ATT DU INTE KAN JOBBA MED PRESENTATIONEN SOM MÅSTE BLI KLAR VÄLDIGT SNART OCH FÖRSÖK STARTA UPP DATORN IGEN REDAN EFTER 1 TIMME
utan låt istället datorn förbli avstängd i några dygn så att den får torka ordentligt för att kortslutning eller andra tråkigheter inte ska uppstå.

Ja, just det... Se till att du gör en back-up innan du inte prövar också.
Helst nyss!

TACK!!!

Tack för de otroligt fina vita rosorna från Sundsätt, som blombudet kom med! (Jag älskar vita rosor)













Tack för de röda rosorna som stod på bordet när jag kom hem igår!






















Tack till Västmanland-Dalarnas nationskör för julkonserten igår.















Nu har jag skrivit på anställningsavtalet så den 3e januari drar jobbet igång. Jag tycker att det ska bli jättespännande!
Ok. jag exploderade inte igår, om någon undrade.
Gårdagens bloggrubrik berodde mest på att jag hade refrängen till Staffan Hellstrands EM-låt från år 2000 i huvudet igår... För den som minns så gick den typ
-En, två, Explodera! Wo o o o o o o ooo Gå gula, go go Blåa...

Ja, det var en ganska händelserik dag igår.

Dagen började superbt med ett halvhårt simpass (= superhårt för otränad amo). Men ett simpass på morgonen kan mycket väl vara en av de bästa starterna på en dag som man kan ha (alltså när passet är avklarat... ögonblicket då man kliver ur sängen kan det kännas som att strax ska bestiga ett ganska högt berg).

Vi åt lunch med Es gamla simkompis som nu är ett stort medaljhopp inför kortbane-VM i Dubai. Det var roligt att få lite insikt i en elitsimmares vardag!

Sen på eftermiddagen kom då samtalet som förändrade allt. Ja, för ingenting blir ju sig likt igen... Jag hade hoppats på att det skulle komma och att det skulle vara positivt, men jag vågade inte fundera mer på det utan sköt bort tanken på att telefonen kunde ringa för att kunna fokusera på vårt rapportskrivande.
Efter samtalet var det svårt att vara produktiv men då var vi i alla fall nästan klara!

Så nu är vår exjobbsrapport så klar som vi kan göra den och ivägskickad till våra handledare och opponenter. Det som återstår på arbetsfronten är förbereda en presentation till nästa onsdag.

På aftonen gick jag ut med E & A och åt en pizza (min första svenska pizza) på 5 månader! Mmm så god den var!


Så vad händer härnäst då???

Jo, imorgon fredag, ska kontraktet skrivas under när vi är överens om alla detaljer (som tex lön) och sen börjar jag jobba den 3e januari.

Men först och främst kommer idag och ikväll med traditionellt julbak!
Woho!

Laters!
/glad amo

EXPLODERA


Efter en ganska lång process bestående av:
*En mäckig ansökningsprocedur
*En telefonintervju från Thailand på 1h och 40 minuter
*En assessment day i Stockholm med intervjuer och case
*En jakt på en massa referenser
*och lite nervositet i magen...

Så kom idag samtalet som jag väntat på!
-...Du är rankad högst och vi vill gärna att du börjar jobba hos oss på Fortum som trainee.

Tystnad.

-Ja. Ja!

Jag har slutat skaka i magen nu men det kommer dröja innan leendet dör ut!

:D


Ett hårigt inlägg...

Igår blev jag klippt.
Jag har inte klippt det sen i juli så jag skojar inte när jag säger att det verkligen var välbehövligt och minst sagt efterlängtat. Min envishet hjälpte mig att låta bli att klippa av det under Thailandsresan (för en daglig dos av saltvatten är verkligen inte att leka med i ett långt hår)...
Bakgrund: Jag håller alltså på att försöka spara ut håret.

Hur som helst.
Min betraktelse kring detta var att när L klippte mig så kändes det som att hon tog bort väldigt mycket hår, och det verkade ganska slitet. När jag sen fick se den minimala högen av hår på golvet, så blev jag väldigt fascinerad av L´s fina teknik för att verkligen scanna håret på de få ställen av håret som var boven i dramat.
Nu känns det som om jag har fått ett nytt hår på huvudet, men för en utomstående betraktare syns särskilt ingen markant skillnad. Jag är mycket fascinerad!
Att så lite kan göra en så kännbar skillnad.

För övrigt tycker jag att rispåsen är en fantastisk ägodel!

Jo, en sak till.
Det är verkligen helt fantastiskt vackert utomhus!
Overkligt vackert!

För ES i tiden...

Denna helg blev ju synnerligen lyckad då den innehöll en förträfflig ES fyller 10 år-fest! Många vänner som jag inte har träffat på länge, skön stämning, skojiga tal och underhållning varvat med god mat!

Det var också en möjlighet att få träffa nya och unga ES-are vilket jag tycker är jätteroligt. I många av dem kan jag se samma iver som jag upplevde att jag hade (och fortfarande har såklart!). Det ger en känsla av stolthet att ha gått en utbildning som bara växer och blir mer och mer aktuell.
Fast det känns att jag har varit med ett tag då jag faktiskt gick på ES fyller 5 år-festen under min allra första höst i Uppsala. (ES = Energisystem för er som undrar)

Något annat som är bra är att min förkylning är på utgående. HURRA!!!
Det i sig är ju något att vara tacksam för, men skulle ha kunnat vara extra underbart med tanke på att det är fullgott skidföre alldeles utanför knuten!
Men... dessvärre befinner sig mina längdskidor i Sveg. Typiskt.

Ja, ja... Jag är nog expert på att inte ha min längdskidutrustning där jag själv befinner mig, så det är inget konstigt. Det får bli lite vinterlöpning istället och det är ju inte allt för långt kvar tills att det är dags att åka hem och fira jul.

Under kommande vecka ska jag och E göra klart det allra sista fixet på vår rapport och lämna den till våra opponenter så att de har tid att granska arbetet fram till vår redovisning. Sen kommer det ju såklart hända en massa andra spännande, roliga och mysiga saker!

Så mycket att se fram emot!

Busy friday

Nej, ni behöver inte oroa er för att jag inte har saker att göra sen jag kom hem. Risken för att jag skulle vara rastlös är ungefär lika med obefintlig.

Till exempel har vi gårdagen...
Upp tidigt för att åka till Stockholm och genomföra lite hederligt intervjuande och 2 case inför en potentiell anställning. Spännande!

Sen mötte jag upp med E och vi tog en fika med en av KTH-killarna som vi träffade i Kina. Jättekul :D
Efter jul får vi ta en fika eller middag alla sex svenskar tycker jag! Det vore jättekul!

Efter fikat åkte jag och E till Eriksdalsbadet och tittade på SM i simning. Jag måste bara tillägga vilken bra idé det är att ta bort alla superdräkterna... Simningen har ju i och med det fått ett betydligt högre tittarvärde alltså utöver de sportsliga bedrifterna ;)
På bilden håller Jennie Johansson på att vinna 50m bröstsim.

Kvällen avslutades med att vinprovargänget hade en drinkprovning. Ett lyckat avslut på dagen men inte så mycket för alla goda drinkarna utan mest för att få träffa ett gäng glada tjejer igen.

Strax efter midnatt rullade tåget tillbaka till Uppsala och en lätt jetlagad rota var ganska trött...

Julbaket inplanerat

Nu har jag planerat att det tradtionsårliga julbaket i Flogsta går av stapeln den 9e december!
Sakta har jag också börja bygga upp lite julstämning med adventsljustakar i fönstren. Det kommer mera på den fronten...

Sen har jag varit i skolan och snackat lite med E om upplägget för vår exjobbsredovisning med mera. Den kommer att äga rum den 15 december kl 8 i Å2001 om någon skulle vara intressad av att veta detta ;)

Sen fick jag ju träffa en massa trevliga människor igen! Underbart!!!

Men jag har många fler som jag tänker träffa framöver! Jag är en lyckligt lottad människa.

Dagens lilla moln stod de svenska herrarna för i dagens skidskytte... Inga kanonresultat direkt. Men kul för Norge!

Nu ska jag äta en enkel trerätters middag...

Tillbaka där jag känner mig hemma :)

Rotanikina är ett avslutat kapitel.
Från och med idag finns jag tillbaka på den här, min hemblogg :)

Jag är dessvärre förkyld och har därför inte kunnat ta någon premiärtur på längdskidor även om snöförhållandena skulle tillåta det.

Nej, nej... Istället har jag packat upp, handlat, försökt anpassa mig till att man faktiskt får slänga toalettpappret i stolen och inte i papperskorgen samt njutit av det otroligt vackra vinterlandskapet som jag mötte när jag slog upp ögonen imorse.

Äntligen Sverige!!!

Och inte nog med det!
Premiär i årets skidskyttevärldscup (Go ACZ!) OCH årets julkalender! Woho ;)

Nu ska jag gå och tvätta en sisådär 50 maskiner och gräva fram lite adventsljusstakar och annat trevligt! Och äta paj såklart.
Jag har saknat paj.


Till alla som klickar på min blogg

Jag är i Thailand nu och här fungerar min ordinarie blogg!
Tjoho!

Egentligen hade jag inte tänkt skriva här utan använda min rotanikina-blogg tills dess att jag kommer tillbaka till Sverige den 1a december (även om jag inser att namnet på den bloggen är missvisande under några delar min resa).

Men jag kunde inte hålla mig borta från den här bloggen, nu när jag väl kom åt den igen...
Och när jag tittade på statisken så finns det inte en enda dag den senaste månaden som jag har haft 0 besökare. Alltså någon har dagligen varit inne här och kikat. Undrat om jag inte ska göra ett inlägg snart...

Så det här inlägget är tillägnat er, tappra klickare!

Jag längtar tills det här blir min ordinarie kanal mot internet-omgivningen igen men det kommer alltså att dröja en månad till.

Nu kan jag ju inte göra ett inlägg enbart om hur jag saknar den här bloggen utan jag måste leverera mera känner jag. Det får då bli i form av några skakiga ap-bilder som jag tog på dagens cykeltur runt monkey-mountain!



Att plocka på varandra är visst lika mycket en social sak som för nytta vad jag har förstått.
Att ligga mitt i vägen? Inga konstigheter...
Här kan man ana lite hur många apor vi talar om. Fast över hela berget då alltså...

Och den sista bilden är lite speciell eftersom apan helt sonika hoppade upp på flaket och snodde familjens bananklase. Sen började den gotta sig och skala banan och mumsa i sig! Jag skulle kanske inte tycka att det var lika komiskt om jag bodde bredvid aporna jämt men nu gör jag inte det och då är det väldigt roligt!

div class="simpletags">Andra intressanta bloggar om:, , ,

Jag flyttar

Nu flyttar rotan tillfälligt till en ny adress som är lite lättare att komma åt från mittens rike.

Kika gärna in på http://rotanikina.wordpress.com/ för att läsa mer av äventyren.

Och så har det blivit dags för vädret...


Eftersom min trognaste läsare (don R) börjar bli orolig över att jag inte uppdaterat här sedan i torsdags så tänkte jag nu ta och skriva ett par rader.

Som den norrlänning jag är, så blir det första jag måste kommentera vädret. Såklart.
Snart får jag nog döpa om min blogg till väder-bloggen...
Alternativt starta en ny blogg med dagens väder.

Jag vet egentligen inte om det beror på att jag kommer Norrland och att det första jag pratar med min föräldrar eller mormor om, är just vädret. Det är liksom ett ständigt aktuellt ämne.
Och speciellt nu eftersom jag befinner mig i ett för mig tidigare okänt klimat.

Ungefär var 15e dag ser man blå himmel istället för varmt och fuktigt dis. Men både igår och idag har den varit outstanding!
Faktiskt nästan lika blå som den jag minns hemifrån och som jag drömmer om för att jag saknar den så mycket.

Kineserna verkar väldigt vana med både fukten och hettan.
Väldigt många människor går alltid omkring med ett uppfällt paraply, oavsett om det är för att skydda sig mot regnet som öser ned eller solens gassande strålar. Här är det hög status att vara blek.

Kineserna som blivit utan paraply tar på sig en konstig huvudbonad istället.

Hur är vädret där hemma förresten?

Rapportskrivande

Vi jobbar och vi jobbar.
Till slut kanske vi kommer fram till en examen ändå!

Jag har iaf en himla tur som har en så bra partner att hon sliter vid datorn tills hon stupar framför den...

Modellen som vi labbar på håller på att repareras i kanske 1 vecka, så för tillfället är det rapportskrivning och läsning av referenslitteratur som gäller.

Tyvärr verkar det som att vi på nytt har blivit drabbade av en förkylning. Det är drygt.

Tur då att vi just lämnat in våra pass för att få en ny visa-entry som vi kommer att behöva när vi åker till Hongkong. Avsaknaden av pass gjorde nämligen att vi redan för några dagar sedan valde att avstyra vår resa till Inre Mongoliet som vi annars hade tänkt göra i helgen och det hade inte varit så kul om man hade varit sjuk.

Nä, bara att bita ihop nu för imorgon är det ju trots allt fredag!

Förresten,
Vad tycker ni om mina nya glasögon?
Värda 700 yuan?

Avslutningsvis råkade jag träffa min roomies sydkoreanska kompis nere i entrén tidigare ikväll...

Så nu hoppas jag att hon snart kommer förbi för att tysta alarmet som ringer varje morgon!

Wunderschön!

They say we´re young and we don´t know...


Om jag av någon anledning inte skulle kunna vara längre i Peking utan tvingas åka hem nu, så skulle jag i alla fall inte längre behöva skämmas!

Nu är de obligatoriska, Himmelska fridens torg (denna kan jag inte länka till från wikipedia... den är visst no-no), förbjudna staden och kinesiska muren avbockade från Att-göra-i-Kina-listan!

Det är galet mycket folk här om ni inte redan anat det.


I helgen har även utsidan av fågelboet (insidan var uppbokad av en fotbollsmatch mellan Barca och ngt inhemskt kinesiskt lag), insidan av vattenkuben (där vi bjöds på underhållning i form av synkronsierad simning, balett, en galet häftig trumshow a la OS-invigningen fast i miniatyr och musik av någon symfoniorkester) samt sommarpalatset avverkats i sann turistanda. Mörsil borde vara stolt över mig!


Vi kunde inte gå många meter på Himmelska fridens torg eller någon av de andra platserna innan folk ville fota sig själv/sina barn/sina vänner tillsammans med de underliga varelserna från Skandinavien. Jag skulle inte vilja vara kändis iaf... Den saken är helt klar.

Idag har vi pratat med vår professor som sa att arbetet vi gjort hittills har varit bra, vi har hunnit med mycket, men det är massor med saker han vill att vi ska göra än, samt att vår rapport lämnar mycket att önska.

Såklart den har!

Om vi nu hade börjat på en rapport så hade det kanske gått att diskutera saken med honom...
Det hjälpte föga att försöka berätta att dokumenten som han höll i sin hand inte någonstans skulle likna en rapport utan endast en kort sammanfattning av vad vi har gjort hittills...
Vilket vi trodde var vad han ville ha.
Men nu kommer han ju bli extremt nöjd nästa gång när vi vet hur han vill ha det :)

Annars kan jag berätta att min roomie har åkt hem till Sydkorea 1 månad.
Som avskedspresent har hon skaffat ett lås på sin garderob och låst in väckarklocka som ringer var 5- 10e minut i över en timme varje morgon...
Tack tack!

Inte helt genomtänkt tycker jag.
När jag försökte be om hjälp i receptionen idag, så tyckte man att jag skulle ansöka om att få flytta till ett nytt rum.
Det låter ju som den smidigaste lösningen...

Imorgon ska vi försöka fixa en till VISA-entry så att vi kan komma tillbaka till Kina efter en eventuellt framtida HongKong-tripp!

Får se hur det går!
Avslutar med en bild med moi och sommarpalatset i bakgrunden!

Utmaningen: Gissa filmen på dagens rubrik...
(M är utom tävlan...)

Säkert


Beijing har bjudit på några underbara dagar nu.
Solen har lyst från en blå himmel och utsikten sträcker långt utanför staden och ända till de närbelägna bergen. Riktigt vackert.
Det har heller inte varit tokvarmt eller superfuktigt utan bara härligt sommarvarmt.
Jag suger åt mig som en svamp av vädret!

Jobbet rullar vidare och på måndag är det dags att stämma av hur vi ligger till genom att ha ett möte med vår professor.

Vi fick ett mail av vår doktorand som berättade att vi skulle ha mötet, vad vi skulle sammanfatta tills dess och så avslutades mailet med att vi skulle inte gå ut ensamma.

You must think about the safety.
Hmm...

Appropå säkerhet så måste jag säga att Beijing har känts som en av de säkrare städerna jag varit i. Detta trots att här bor fler människor än hela Sveriges befolkning.

Ikväll har vi varit ute på byn och besökt en jättemysig plats i nordöstra Peking. Den bestod av två sjöar som var omringade med massor av klubbar, pubar, restauranger och tusentals färgglada ljus.
Ungefär som ett enormt krogstråk på Storsjöyran runt vattnet, med gröna träd, härlig stämning, varierad musik och många, många glada människor.

Planen den här helgen är annars att vi ska göra några tunga turistklassiker som Förbjudna staden, (Himmelska fridens torg) och Sommarpalatset.
Om vädret och tiden tillåter kanske vi kör OS-stadiorna, fågelboet & simkuben också...

Men nu ska jag lyssna på radion ett tag och önska att jag befann mig på Stadion i Stockholm.

Hasta la vista!

Ett skepp kommer lastat...


Tidigt imorgon bitti åker en av KTH-killarnas flickvän hem till Sverige.
Det är lite tråkigt, för det har varit väldigt roligt att lära känna henne och att ha en till tjej här!

Men hennes hemresa förde något väldigt bra med sig.
Det föll sig nämligen såväl att hennes packning inte var helt maxad av sig själv så jag och E kunde passa på att skicka hem en hel del av de saker som vi köpt här!
Hur bra som helst ju! Tack och bock!

Exjobbet rullar också på...
Om simuleringen stämmer hyfsat bra med experimenten som vi gjort, (resultatet får vi imorgon) så är det snart dags att börja skriva rapport. Riktigt bra och före tidsschemat :)

Även vädret börjar skärpa till sig.
Idag har det visserligen regnat rätt rejält. Det var faktiskt såpass att våra trampor på cyklarna snurrade ner i vattnet på den översvämmade vägen på väg mot lunchen idag. Även några åsksmällar väckte oss från ev lunchkoma.
Men vad gör väl det när luften rensas ur lite, det blir lite kyligare och samtidigt lite lättare att andas...

Jag o E firade iaf det dåliga vädret med att besöka utomhuspoolen efter att vi jobbat klart idag. Den var nästan öde pga det dåliga vädret. Riktigt skönt och faktiskt en väldigt behaglig träningstemperatur.


Avslutningsvis fungerar min blogg igen!

Weeee!



On and on it´s just another brick in the wall

Nu kommer jag inte längre åt min egen blogg så det är inte alls inspirerande att skriva och invänta att någon annan har tid att lägga upp mina inlägg.
Det är riktigt tråkigt... Men jag hoppas det ordnar sig snarast :)


Något som inte är tråkigt är att Sverige fick en EM-medalj i friidrott!
Tjoho!


Inte heller hade helgens tripp till den kinesiska muren det minsta spår av tråkighet med sig...
För det första var det väldigt väldigt skönt att lämna varma, fuktiga och disiga Peking bakom sig för att transportera sig mot bergen cirka 2,5 timme från stan.


Härifrån startade en tuff vandring/klättring på en dryg timme upp genom täta skogar och snår för att till slut nå muren som var belägen högst upp på en maffig bergskam.
Vi var genomblöta av svett när vi kom upp men belönades rikligt av den otroliga utsikten.
Jag tyckte att det var otroligt vackert.





Vi spenderade några härliga timmar uppe på muren och vandrade/klättrade längs bergskammen med svalkande vind mot kroppen och kläderna som sakta torkade upp.
För att uttrycka det milt så var det här inget som pappa skulle ha gillat att jag gjorde, och vid ett flertal gånger kände till och med jag att det inte var helt ofarligt...
Om någon hade ramlat/gjort sig illa så hade hjälpen varit väldigt långt borta... Lyckligtvis höll alla balansen!




Så till slut, efter att ha fyllt ett kameraminne och börjat på ett nytt samt träffat en engelsk-språkig kines så var det var dags att gå ner igen.
Den engelsk-språkige kinesen tipsade oss om att ta oss ner på den andra sidan bergskammen från det håll vi kommit.
Vi tog fasta på det, och efter betydligt enklare vandring hamnade vi i en liten by mellan de mäktiga bergen där vi lyckades få både mat och husrum för natten.
På kvällen sprack det upp och solen lyste upp muren för oss :)
Ett perfekt slut på en mäktig dag.



Nästa dag bjöds det på både sol, blå himmel och ingen fuktig luft heller...
Det var till och med behagligt och klart när vi kom tillbaka till Peking på kvällen!


Hoppas det här vädret håller i sig!

Simkunnig


Som Emelie har berättat så rullar exjobbet på med vissa mer eller mindre oförutsedda hinder. Precis som det ska vara alltså.
Hur verklighetstroget hade det varit att göra ett exjobb som flutit på felfritt utan minsta hindersprövning?

Själv har jag haft datorkrångel. Med hjälp av mun till mun-andning så lever och fungerar för närvarande datorn vidare och jag vore ytterst tacksam om den åtminstone skulle vilja fortsätta med det, under resten av Kina-vistelsen...

För att få simma i de djupa banorna i Universitetets två bassänger, så måste man genomföra ett simprov.
200 m utan vila är det som gäller och det klarade jag av igår ;)
Tjoho!
Got a license to swim liksom...

Sen funderar jag mycket på frågan som Karin ställde i mitt förra inlägg.
Jag ska återkomma med lite mer reflektioner om just det. Vi spenderar ju nästan all vår tid på universitetet vilket jag tror kan ge en ganska missvisande bild av Kina som land. Jag frågar vår doktorand väldigt många frågor och han beskriver själv sitt land som very confusing. Jag håller med om det. Men som sagt... Jag ska återkomma i ämnet.

Nu ska vi iväg och leka lantmätare!

Kram och hej, leverpastej!

Hur gick det här till?


Jag lovade ju att återkomma om mitt besök från Marco Polo -bridge eller the Lugou Bridge som den heter. Vi (Jag, Emelie och två av killarna) åkte dit i lördags för lite historiska återblickar.

Bron är belägen 15 km sydväst om Peking och taxin dit (som tog en halvtimme) kostade under hundringen...

Väl framme visade det sig att lördagen var en av de dagarna som entrén till det närbelägna museét var gratis och entrén till bron kostade 10 yuan (=12 SEK) som student.
Priserna kan man inte klaga på!

Museét var ett krigsmuseum som skildrade Japans invaderingsförsök av Kina under Sino-Japanesiska kriget, 1937 - 1945. Oväntat mycket information fanns på engelska och även om man ibland kan undra hur mycket som är fakta, vs subjektiv kinesisk propagandaskildring, så tror jag att det är omöjligt att inte bli berörd när man ser alla bilderna och går runt bland gamla vapen och bilder på mäktiga politiska ledare.
Jag får i alla fall en riktig klump i halsen.
Oavsett hur man skildrar krig finns det alltid orättvisor och oskyldiga som drabbas på ett ytterst ohumant sätt...
Efter ett laddat museibesök så vandrade vi vidare mot bron.

De äldsta delarna av bron är från mellan 1189 och 1192 då bron byggdes. Längs hela vägen på bron satt 500 individuellt formade lejon(man kan se några i bakgrunden på bilden). Visst var bron lite cool, men lite blek uppelvelse i jämförelse med museet... (i broupplevelse-väg rekommenderar jag snarare ett besök till Prag;)

Avslutningsvis är det inte alls en ovanlig företeelse att kineser kommer fram och vill fota sig tillsammans med en västerlänning på bild. I anslutning till bron hände dock något nytt.
Då ville man att jag skulle hålla upp en kinesisk bebis!
Den var ju så otroligt söt att jag inte kunde låta bli!

Söndagen gick trots sina 36 grader varmt i shoppingens tecken...
Men det lämnar jag till Emelie att berätta om!

Ingen sovmorgon här inte!


Lördag morgon!

Nu ska jag snart hoppa in duschen efter att jag ätit frukost och städat upp efter städerskorna.
De råkade visst spilla ut en stoor hink med vatten utanför mitt rum så att halva mitt rums golv blev täckt med vatten.

Suck. De kom självklart in och pratade kinesiska och försökte torka upp så gott det gick med en våtmopp, men ignorerade självklart vattenmassorna som trängt in under skrivbord, och garderob.

Så när de gått fick jag offra tre toarullar på att torka upp bakom och under dess möbler för att inte öka fukthalten nämnvärt i rummet.
Håller för övrigt på att läsa Twiligtböckerna nu. Igår lästa jag ut bok nr 2. Gahh...
Det här kommer ta slut innan det var tänkt...

Nu ska vi strax åka på utflykt iaf.
Till Marco Polo Bridge.
Återkommer med hur det var sen.
So long!

Svettigt i Peking


Dagarna bara flyter på.
En i taget... Utan att man liksom tänker på det.
Det är skönt att de flesta svenska websidorna fungerar här (och spotify!) så att man kan hålla sig uppdaterad nyhetsmässigt.

Vänskapsmässigt är det svårare att hålla sig uppdaterad.
Facebook brukade ju sköta den delen bra med många vänner i alla fall men facebook är no no i Kina. Liksom Y-tube och blogger.
Den sistnämnda är den enda jag lyckats komma runt.
Tur det.

Så go vänner som läser detta, lämna gärna någon liten kommentar om vad ni gör eller så, det uppskattas mycket!

Idag är det troligtvis den varmaste dagen sen vi kom. Jag höftar på 35-40 grader i skuggan.
Men det är en förädiskt hetta.
Inne är det svalt och behagligt tack vare AC som man verkligen behöver för att fungera här. Därför får också lungorna en ganska rejäl chock när man stiger utanför en byggnad.
Om det hade varit gassande solsken så hade man ju liksom kunnat vänta sig lite hetta men eftersom diset täcker himlen så märker man knappt att solen skiner alls. Små konturer avslöjar grå skuggor och det är faktiskt svalare att stå under ett träd.

Jag har varit förkyld i några dagar nu...
Segt men nu är det på bättringsvägen!
Vi har gjort mest teoretiskt arbete den här veckan eftersom modellen var trasig, men imorgon kommer vi troligen att kunna fortsätta att arbeta med och mäta i modellen.
Det ska bli roligt!

Nu blir det middag med E och KTH-killarna.

So long!

Som ni kanske ser så kan man idag ana den blå himlen!
För första gången kan man se över basketplanerna, tennisplanerna och inte bara ana de vita husen som ligger bortanför genom ett dunkelt dis, utan till min stora förvåning kan man dessutom se stora berg i bakgrunden. Alldeles vid Peking!
Det hade jag ingen aning om :)

Vädret idag påminner mer om en härlig sommardag i Sverige så nu ska jag skynda mig ut och avnjuta resten av min lunchrast med lite lapande av sol.

Igår började vi det experimentella arbetet med att mäta på den jättestora modellen av Xiloudo-dammen. Dock är modellen lite trasig för det går inte att blockera utskoven så att vi kan mäta vattenhastigheten nedanför utskovens utlopp utan att få med utskovens påverkan. Förhoppningsvis blir det snart åtgärdat så att vi kan göra klart den experimentella delen med alla mätdata som vi sen ska jämföra våra simuleringar med.
Så nu efter lunchrasten väntar fortsatt bekantskap med programmet EFDC som är det vi ska simulera i när den numeriska delen av exjobbet inleds.

Sola förnuftigt!

Välbehövligt och skönt


Det har varit en välbehövlig och skön helg i Peking.
Välbehövlig var gårdagen då jag fyllde på min ekande garderob med lite nödvändiga ombyten. Dessutom skaffade jag ett par rejäla och förhoppningsvis mycket användbara sandaler!
E och jag passade också på att titta utöver Himmelska Fridens Torg innan shoppingen.
Mest för att det låg i närheten av där vi var.
Ett noggrannare besök med tillhörande visit i den Förbjudna Staden ska självklart genomföras senare!
Skön eftersom vi idag när det var galet varmt ute gick och badade i en utomhusbassäng här på campus! Så himmelskt skönt!
Det var vi och killarna som tagit med sig 2 tennisbollar. Vi började då ägna oss den globala leken kast med tennisboll till varandra ståendes i ring. Efter ett tag anslöt en nyfiken kines till våran cirkel.

Till slut var det säkert 10 kineser med och de verkade tycka att det var jätteroligt.
Roligt med lite gemenskap över språkbarriärerna!
Idag har jag för första gången sen vi kom hit sett skiftningar i himlen. Allt var inte en längre en grå massa. Solen har skinit igenom diset och skuggor har fallit på marken. Superhärligt. Dessutom har fuktigheten mildrats... Jag påverkas verkligen mycket i mitt humör av vädret. Genast går allt mycket lättare.

Imorgon börjar vi labba!
Spännande!


Ta hand om er!

Denna dag, ett liv

Ja...

Kanske inte riktigt fått till rutiner än men är på god väg att knåpa ihop en vardag. Jag äter frukost på Es rum eftersom hennes roomie har en brödrost och ett kylskåp. Den består av en liten yoghurt (med en konsistens som liknar yoghurten vi äter hemma), juice och rostat bröd/hårdbröd med smör och ost (Hårdbröd och ost har vi tillgång till efter vår lilla tripp till IKEA:).

Lunchen äts på en närbelägen restaurang och kostar typ en 10 - 15 kr. En risskål och något lite grytit till.

Middag äts också på restaurang/matsal på campus... Oftast iaf.

Vi har tränat löpning med två av KTH-killarna, 2 ggr och simmat 1 gång hittills.

Vårt rum städas lite titt som tätt och tyvärr så våttorkas golven. Jag gillar inte det för en av de jobbigaste sakerna hittills är den höga luftfuktigheten. Man går liksom omkring och känner sig lite klibbig hela tiden. Kläderna blir aldrig riktigt torra och inte heller sängkläderna. Men en positiv sak med luftfuktigheten är att fötter och händer inte alls är så torra som de brukar vara i Sverige. Det gillas!

Vädret i Peking har verkligen inte varit mycket att skryta med än så länge. Det vilar som ett täcke av vattenånga eller smog över stället och sikten är begränsad. Man blir jäkligt sugen på att resa mot ödsligare platser...

Hittills har vi suttit mest hemma och försökt läsa igenom referenslitterturen inför labbandet som drar igång på måndag.

Ungefär 1 gång om dagen har vi cyklat till laboratoriet som ligger typ 7 minuter bort och pratat lite med Chen som är vår doktorand. Idag frågade vi honom varför alla ville fotografera sig med stenen utanför labbet. Vad står det på den? Det är tydligen skolans motto: Självdisciplin och social kompetens

Sen gjorde vi ett syntest och Chen blev djupt imponerad av mina skills att läsa raden för 2,0 i syn.

Kan du?

Hjärtat slog ett extra slag...

Inatt, sisådär 00:48 hörde jag en nyckel i dörren.
Jag hade ännu inte somnat men var på god väg.
Eftersom jag inte hade låst dörren så låste personen först dörren men öppnade den sen igen.
En person kommer smygandes in i rummet...

Med sig har personen en hög med resväskor och jag gluttar ut från min ögonmask och ser att det är en liten mörkhårig tjej. Hon smög väldigt bra och jag låtsades sova vidare och till slut somnade jag nog.

Imorse klev samma person i fråga upp ungefär klockan 6:20. Det gjorde inte jag.
Jag väntade en timme till och vaknade med ett ryck av mitt alarm...

Personen sitter då vid sin dator och ber om ursäkt för att hon fört så mycket oväsen.
Hon presenterar sig som Xi...Jo. Typ... Lite oklart.
Lyckligtvis pratar hon engelska och det visar sig att hon kommer från HongKong.

Yes! Äntligen en roomie!

Men i nästa mening konstaterar hon att hon ska resa vidare till Sydkorea imorgon och sen tillbaka till HongKong. Inatt kom hon tillbaka från en resa i Tibet.
Hon har varit här i Beijing i fem månader för att studera mandarin, men pluggade annars E-marketing i Philadelphia, USA.
I HongKong talar man främst kantonesiska.

Ska suga ut lite fler tips om Beijing och resandet i Kina från henne innan hon lämnar mig imorgon.
Ett gott tecken är iaf att hon absolut ville att jag skulle höra av mig om jag kom till HongKong!

Får se om det kommer någon ny roomie eller om det bara blir jag och min krukväxt Wilson framöver...

Andra intressanta bloggar om:, ,

Fler svenskar!!!


Det har varit sparsamt med bloggande för min del på sistone.
Anledningen är såklart inte att det inte händer saker, utan för att Kina har blockerat blogger.com.
För tillfället har jag liksom tagit mig runt det problemet och jag hoppas att det fortsätter så...

Jag landar mer och mer i Beijing.
Det är mycket som måste fixas innan vi kan sätta igång med arbetet som vi är här för att göra.

Idag har vi fixat matkort, som man laddar med pengar, och studentkort som vi kommer att få sen.
Dessutom har vi varit på ett helkinesiskt seminarium som kändes som värsta sömnpillret. Det enda roliga var bilderna från Älvkarleby som fanns med i presentationen. Jag roade mig med att fundera i vilket hörn av Laboratoriet som modellen stod (eftersom jag tidigare labbat i Älvkarleby) för att hålla mig vaken...

Det roligaste som hänt under dagen är att vi äntligen träffat på de fyra killarna från KTH som också är här och som gör sina exjobb inom vattenkraft via Elforsk (fast de började i juni).

De bor i huset bredvid och det var intressant att jämföra skillnader i boendestandard.
Vi bor på 10e våningen i en korridor där bara flickor är tillåtna.
Vi bor som sagt 2 och 2 och jag misstänker numera att min roomie åtminstone är på sommarlov. Vi har gemensam dusch och toa i korridoren.
(För övrigt består toan av 3 bås varav ett bås har en sitt-toa och de andra två har hål i golvet... Mer om det i ett annat inlägg.)

Killarna däremot, de har fått varsitt rum med egen toa och dusch. Västerlandstoa.

Men det är ok... Jag kan ge det till killarna eftersom jag tror att vi har fått ett betydligt trevligare exjobb :)

De har fått en aldrig tidigare använd programvara som de ska förstå och hela deras exjobb handlar om numeriska metoder. Det är dessutom risk för knapphändig handledning...

Inte för att de är ohjälpsamma men för att det är svårt att kommunicera.

Vi hade en liten genomgång med vår professor idag om tidsplan och vad vårt exjobb ska handla om. Det verkar som att vi ska mäta ett nedströms vattenflöde i en gigantisk modell av Xiluodu, först experimentellt och sen simulera detsamma numeriskt. Det blir nog skoj!

Känns som en bra uppgift.

Nu sova!
Bjuder på en bild från mitt numera lite IKEA-stylade rum!

Hello from Beijing

Nu är vi framme!
Sov ganska minimalt på flyget och från det att vi blev hämtade på flygplatsen har dagen rullat
på i ett. Nu har vi med andra ord varit igång i nästa 2 dygn så tröttheten börjar ta överhand.

Min stora sorg för dagen och i värsta fall resten av resan, är att jag själv inte kan lägga ut
det här inlägget eftersom Blogger är blockerad. Även facebook och y-tube är blockerat.
Min stora glädje för dagen är att både Gmail och Google Kina fungerar.

Det finns så många intryck från dagen. Mest imponerad har jag blivit av Chen som är
doktorand och som verkligen följt med och hjälpt oss hela dagen. Kineserna som vi träffat är
verkligen så artiga, trevliga och otroligt hjälpsamma som det sägs.

Chen har hjälpt oss att fixa boende. Vi bor i korridorsrum som vi delar med någon annan.
Min roomie har inte synts till på hela dagen så hon kanske är ute på en weekend tripp eller
så.

Vidare har han sett till att vi fått låna cyklar, fixat nätverkssladd och mobilkort.
Professor Yang har bjudit oss på både lunch och middag. Inget ris så långt ögat kunde se
(till Emelies stora besvikelse). Själv tyckte jag att det var jättespännande med det snurrande
bordet i mitten och alla möjliga olika rätter som vi fick testa.

Imorgon väntar en tripp till IKEA eftersom bäddmadrassen i de här sängarna är ungefär i
tjockleken av ett lakan. För mig skulle förmodligen ännu en sömnlös natt vänta om jag inte
vore så himmelskt trött nu.

By the way... Jag önska SÅÅÅ att jag kunde prata kinesiska!

Back to Home Back to Top Rotan. Theme ligneous by pure-essence.net. Bloggerized by Chica Blogger.