Öppet spår 2010


Tö följt av ymnigt snöfall => Lösa spår + dåligt glid.
Faktiskt riktigt dåligt glid... Såpass att jag stakade både utför och uppför = inte något gratis...
Ömma knän.
Blåsor i händerna.

Jag skulle kunna skylla på många små omständigheter.

Men om man vill ha en förklaring så är det nog så att jag inte var tillräckligt taggad att betala priset som krävs för att genomföra ett Vasalopp igår.

Jag hade ont i knäna och kom inte på någon bra anledning att pressa mig vidare.
Jag vill ju kunna gå och springa imorgon också.
Ifjol när jag pressade mig förbi gränsen som jag nådde igår så tog det lång tid innan jag kunde springa igen...

Så jag var helt enkelt ganska nöjd när jag kom till Evertsberg.
Kände liksom att... det inte var värt slitet som var kvar för att komma i mål.

Jag visste redan hur det känns att gå i mål vilket räckte som drivkraft ifjol men inte iår.
Det fanns ingen hunger där.

Hade det varit min första gång så hade jag fortsatt...
Nu kände jag mig nöjd med min insats och därför valde jag att kliva av spåret.
Jag bröt alltså loppet i Evertsberg efter 47 km.
Och med tanke på hur mina knän känns idag så har jag fått bekräftat att det var rätt beslut :)
Sen var det ganska roligt att åka i brytbussen få se en annan del av loppet och höra alla historier från de tappra människorna som valt att/tvingats kliva av.

Sist men inte minst:
Grattis till alla duktiga som fullföljde loppet!!!

8 kommentarer:

Karin sa...
1 mars 2010 16:23

Äsch då, typiskt också... Bra kämpat ändå, och skönt om knäna får hålla bättre i år! Många kramar!

Anonym sa...
1 mars 2010 16:57

Det är en stor styrka att kunna bryta också, att inte till varje pris bevisa "att man kan", det är det inte värt...

M

Anonym sa...
1 mars 2010 19:29

Well-done, 5 mil är också väldigt långt - 5 mil i dålig spår! Styrka att kunna bryta när man ska!
E

Ann-Mari sa...
1 mars 2010 20:09

Tack för "peppningen" :D
Knäna ska ju åtminstone hålla för en järnman innan de får haverera totalt...

Anonym sa...
1 mars 2010 20:29

Jag hejar på dig hur långt du än åker! Du är en envis jäkel, men klok nog att inte förstöra dig :D och det är bara bra gumman! Kram Maraja

Mörsil sa...
1 mars 2010 20:51

Wow, jag är mycket imponerad av att du tog beslutet att sluta åka och se en annan sida av loppet istället för att kämpa dig fram sista ("lätta") halvan.

Bolander sa...
2 mars 2010 04:48

Det var det värsta, men jag ska inte säga något för jag har också brutit i Evertsberg. Det är ett bra ställe att bryta på iallafall, det ska man ge det. Klokt att inte riskera hälsan.

Vi ses i det riktiga Vasaloppet nästa år! .... ?

Trucha sa...
2 mars 2010 20:56

Men du verkar ju redan ha jättemycket i luften du med! Plugget, träning, jobb, kör och andra projekt. Så tror inte att det kommer att bli några problem för dig att va mamma:) Tycker att det va starkt av dig att avbryta loppet istället för att fullfölja! Men din komentar värmde! Kram

Leave a Comment

Back to Home Back to Top Rotan. Theme ligneous by pure-essence.net. Bloggerized by Chica Blogger.