Simkunnig


Som Emelie har berättat så rullar exjobbet på med vissa mer eller mindre oförutsedda hinder. Precis som det ska vara alltså.
Hur verklighetstroget hade det varit att göra ett exjobb som flutit på felfritt utan minsta hindersprövning?

Själv har jag haft datorkrångel. Med hjälp av mun till mun-andning så lever och fungerar för närvarande datorn vidare och jag vore ytterst tacksam om den åtminstone skulle vilja fortsätta med det, under resten av Kina-vistelsen...

För att få simma i de djupa banorna i Universitetets två bassänger, så måste man genomföra ett simprov.
200 m utan vila är det som gäller och det klarade jag av igår ;)
Tjoho!
Got a license to swim liksom...

Sen funderar jag mycket på frågan som Karin ställde i mitt förra inlägg.
Jag ska återkomma med lite mer reflektioner om just det. Vi spenderar ju nästan all vår tid på universitetet vilket jag tror kan ge en ganska missvisande bild av Kina som land. Jag frågar vår doktorand väldigt många frågor och han beskriver själv sitt land som very confusing. Jag håller med om det. Men som sagt... Jag ska återkomma i ämnet.

Nu ska vi iväg och leka lantmätare!

Kram och hej, leverpastej!

Hur gick det här till?


Jag lovade ju att återkomma om mitt besök från Marco Polo -bridge eller the Lugou Bridge som den heter. Vi (Jag, Emelie och två av killarna) åkte dit i lördags för lite historiska återblickar.

Bron är belägen 15 km sydväst om Peking och taxin dit (som tog en halvtimme) kostade under hundringen...

Väl framme visade det sig att lördagen var en av de dagarna som entrén till det närbelägna museét var gratis och entrén till bron kostade 10 yuan (=12 SEK) som student.
Priserna kan man inte klaga på!

Museét var ett krigsmuseum som skildrade Japans invaderingsförsök av Kina under Sino-Japanesiska kriget, 1937 - 1945. Oväntat mycket information fanns på engelska och även om man ibland kan undra hur mycket som är fakta, vs subjektiv kinesisk propagandaskildring, så tror jag att det är omöjligt att inte bli berörd när man ser alla bilderna och går runt bland gamla vapen och bilder på mäktiga politiska ledare.
Jag får i alla fall en riktig klump i halsen.
Oavsett hur man skildrar krig finns det alltid orättvisor och oskyldiga som drabbas på ett ytterst ohumant sätt...
Efter ett laddat museibesök så vandrade vi vidare mot bron.

De äldsta delarna av bron är från mellan 1189 och 1192 då bron byggdes. Längs hela vägen på bron satt 500 individuellt formade lejon(man kan se några i bakgrunden på bilden). Visst var bron lite cool, men lite blek uppelvelse i jämförelse med museet... (i broupplevelse-väg rekommenderar jag snarare ett besök till Prag;)

Avslutningsvis är det inte alls en ovanlig företeelse att kineser kommer fram och vill fota sig tillsammans med en västerlänning på bild. I anslutning till bron hände dock något nytt.
Då ville man att jag skulle hålla upp en kinesisk bebis!
Den var ju så otroligt söt att jag inte kunde låta bli!

Söndagen gick trots sina 36 grader varmt i shoppingens tecken...
Men det lämnar jag till Emelie att berätta om!

Ingen sovmorgon här inte!


Lördag morgon!

Nu ska jag snart hoppa in duschen efter att jag ätit frukost och städat upp efter städerskorna.
De råkade visst spilla ut en stoor hink med vatten utanför mitt rum så att halva mitt rums golv blev täckt med vatten.

Suck. De kom självklart in och pratade kinesiska och försökte torka upp så gott det gick med en våtmopp, men ignorerade självklart vattenmassorna som trängt in under skrivbord, och garderob.

Så när de gått fick jag offra tre toarullar på att torka upp bakom och under dess möbler för att inte öka fukthalten nämnvärt i rummet.
Håller för övrigt på att läsa Twiligtböckerna nu. Igår lästa jag ut bok nr 2. Gahh...
Det här kommer ta slut innan det var tänkt...

Nu ska vi strax åka på utflykt iaf.
Till Marco Polo Bridge.
Återkommer med hur det var sen.
So long!

Svettigt i Peking


Dagarna bara flyter på.
En i taget... Utan att man liksom tänker på det.
Det är skönt att de flesta svenska websidorna fungerar här (och spotify!) så att man kan hålla sig uppdaterad nyhetsmässigt.

Vänskapsmässigt är det svårare att hålla sig uppdaterad.
Facebook brukade ju sköta den delen bra med många vänner i alla fall men facebook är no no i Kina. Liksom Y-tube och blogger.
Den sistnämnda är den enda jag lyckats komma runt.
Tur det.

Så go vänner som läser detta, lämna gärna någon liten kommentar om vad ni gör eller så, det uppskattas mycket!

Idag är det troligtvis den varmaste dagen sen vi kom. Jag höftar på 35-40 grader i skuggan.
Men det är en förädiskt hetta.
Inne är det svalt och behagligt tack vare AC som man verkligen behöver för att fungera här. Därför får också lungorna en ganska rejäl chock när man stiger utanför en byggnad.
Om det hade varit gassande solsken så hade man ju liksom kunnat vänta sig lite hetta men eftersom diset täcker himlen så märker man knappt att solen skiner alls. Små konturer avslöjar grå skuggor och det är faktiskt svalare att stå under ett träd.

Jag har varit förkyld i några dagar nu...
Segt men nu är det på bättringsvägen!
Vi har gjort mest teoretiskt arbete den här veckan eftersom modellen var trasig, men imorgon kommer vi troligen att kunna fortsätta att arbeta med och mäta i modellen.
Det ska bli roligt!

Nu blir det middag med E och KTH-killarna.

So long!

Som ni kanske ser så kan man idag ana den blå himlen!
För första gången kan man se över basketplanerna, tennisplanerna och inte bara ana de vita husen som ligger bortanför genom ett dunkelt dis, utan till min stora förvåning kan man dessutom se stora berg i bakgrunden. Alldeles vid Peking!
Det hade jag ingen aning om :)

Vädret idag påminner mer om en härlig sommardag i Sverige så nu ska jag skynda mig ut och avnjuta resten av min lunchrast med lite lapande av sol.

Igår började vi det experimentella arbetet med att mäta på den jättestora modellen av Xiloudo-dammen. Dock är modellen lite trasig för det går inte att blockera utskoven så att vi kan mäta vattenhastigheten nedanför utskovens utlopp utan att få med utskovens påverkan. Förhoppningsvis blir det snart åtgärdat så att vi kan göra klart den experimentella delen med alla mätdata som vi sen ska jämföra våra simuleringar med.
Så nu efter lunchrasten väntar fortsatt bekantskap med programmet EFDC som är det vi ska simulera i när den numeriska delen av exjobbet inleds.

Sola förnuftigt!

Välbehövligt och skönt


Det har varit en välbehövlig och skön helg i Peking.
Välbehövlig var gårdagen då jag fyllde på min ekande garderob med lite nödvändiga ombyten. Dessutom skaffade jag ett par rejäla och förhoppningsvis mycket användbara sandaler!
E och jag passade också på att titta utöver Himmelska Fridens Torg innan shoppingen.
Mest för att det låg i närheten av där vi var.
Ett noggrannare besök med tillhörande visit i den Förbjudna Staden ska självklart genomföras senare!
Skön eftersom vi idag när det var galet varmt ute gick och badade i en utomhusbassäng här på campus! Så himmelskt skönt!
Det var vi och killarna som tagit med sig 2 tennisbollar. Vi började då ägna oss den globala leken kast med tennisboll till varandra ståendes i ring. Efter ett tag anslöt en nyfiken kines till våran cirkel.

Till slut var det säkert 10 kineser med och de verkade tycka att det var jätteroligt.
Roligt med lite gemenskap över språkbarriärerna!
Idag har jag för första gången sen vi kom hit sett skiftningar i himlen. Allt var inte en längre en grå massa. Solen har skinit igenom diset och skuggor har fallit på marken. Superhärligt. Dessutom har fuktigheten mildrats... Jag påverkas verkligen mycket i mitt humör av vädret. Genast går allt mycket lättare.

Imorgon börjar vi labba!
Spännande!


Ta hand om er!

Denna dag, ett liv

Ja...

Kanske inte riktigt fått till rutiner än men är på god väg att knåpa ihop en vardag. Jag äter frukost på Es rum eftersom hennes roomie har en brödrost och ett kylskåp. Den består av en liten yoghurt (med en konsistens som liknar yoghurten vi äter hemma), juice och rostat bröd/hårdbröd med smör och ost (Hårdbröd och ost har vi tillgång till efter vår lilla tripp till IKEA:).

Lunchen äts på en närbelägen restaurang och kostar typ en 10 - 15 kr. En risskål och något lite grytit till.

Middag äts också på restaurang/matsal på campus... Oftast iaf.

Vi har tränat löpning med två av KTH-killarna, 2 ggr och simmat 1 gång hittills.

Vårt rum städas lite titt som tätt och tyvärr så våttorkas golven. Jag gillar inte det för en av de jobbigaste sakerna hittills är den höga luftfuktigheten. Man går liksom omkring och känner sig lite klibbig hela tiden. Kläderna blir aldrig riktigt torra och inte heller sängkläderna. Men en positiv sak med luftfuktigheten är att fötter och händer inte alls är så torra som de brukar vara i Sverige. Det gillas!

Vädret i Peking har verkligen inte varit mycket att skryta med än så länge. Det vilar som ett täcke av vattenånga eller smog över stället och sikten är begränsad. Man blir jäkligt sugen på att resa mot ödsligare platser...

Hittills har vi suttit mest hemma och försökt läsa igenom referenslitterturen inför labbandet som drar igång på måndag.

Ungefär 1 gång om dagen har vi cyklat till laboratoriet som ligger typ 7 minuter bort och pratat lite med Chen som är vår doktorand. Idag frågade vi honom varför alla ville fotografera sig med stenen utanför labbet. Vad står det på den? Det är tydligen skolans motto: Självdisciplin och social kompetens

Sen gjorde vi ett syntest och Chen blev djupt imponerad av mina skills att läsa raden för 2,0 i syn.

Kan du?

Hjärtat slog ett extra slag...

Inatt, sisådär 00:48 hörde jag en nyckel i dörren.
Jag hade ännu inte somnat men var på god väg.
Eftersom jag inte hade låst dörren så låste personen först dörren men öppnade den sen igen.
En person kommer smygandes in i rummet...

Med sig har personen en hög med resväskor och jag gluttar ut från min ögonmask och ser att det är en liten mörkhårig tjej. Hon smög väldigt bra och jag låtsades sova vidare och till slut somnade jag nog.

Imorse klev samma person i fråga upp ungefär klockan 6:20. Det gjorde inte jag.
Jag väntade en timme till och vaknade med ett ryck av mitt alarm...

Personen sitter då vid sin dator och ber om ursäkt för att hon fört så mycket oväsen.
Hon presenterar sig som Xi...Jo. Typ... Lite oklart.
Lyckligtvis pratar hon engelska och det visar sig att hon kommer från HongKong.

Yes! Äntligen en roomie!

Men i nästa mening konstaterar hon att hon ska resa vidare till Sydkorea imorgon och sen tillbaka till HongKong. Inatt kom hon tillbaka från en resa i Tibet.
Hon har varit här i Beijing i fem månader för att studera mandarin, men pluggade annars E-marketing i Philadelphia, USA.
I HongKong talar man främst kantonesiska.

Ska suga ut lite fler tips om Beijing och resandet i Kina från henne innan hon lämnar mig imorgon.
Ett gott tecken är iaf att hon absolut ville att jag skulle höra av mig om jag kom till HongKong!

Får se om det kommer någon ny roomie eller om det bara blir jag och min krukväxt Wilson framöver...

Andra intressanta bloggar om:, ,

Fler svenskar!!!


Det har varit sparsamt med bloggande för min del på sistone.
Anledningen är såklart inte att det inte händer saker, utan för att Kina har blockerat blogger.com.
För tillfället har jag liksom tagit mig runt det problemet och jag hoppas att det fortsätter så...

Jag landar mer och mer i Beijing.
Det är mycket som måste fixas innan vi kan sätta igång med arbetet som vi är här för att göra.

Idag har vi fixat matkort, som man laddar med pengar, och studentkort som vi kommer att få sen.
Dessutom har vi varit på ett helkinesiskt seminarium som kändes som värsta sömnpillret. Det enda roliga var bilderna från Älvkarleby som fanns med i presentationen. Jag roade mig med att fundera i vilket hörn av Laboratoriet som modellen stod (eftersom jag tidigare labbat i Älvkarleby) för att hålla mig vaken...

Det roligaste som hänt under dagen är att vi äntligen träffat på de fyra killarna från KTH som också är här och som gör sina exjobb inom vattenkraft via Elforsk (fast de började i juni).

De bor i huset bredvid och det var intressant att jämföra skillnader i boendestandard.
Vi bor på 10e våningen i en korridor där bara flickor är tillåtna.
Vi bor som sagt 2 och 2 och jag misstänker numera att min roomie åtminstone är på sommarlov. Vi har gemensam dusch och toa i korridoren.
(För övrigt består toan av 3 bås varav ett bås har en sitt-toa och de andra två har hål i golvet... Mer om det i ett annat inlägg.)

Killarna däremot, de har fått varsitt rum med egen toa och dusch. Västerlandstoa.

Men det är ok... Jag kan ge det till killarna eftersom jag tror att vi har fått ett betydligt trevligare exjobb :)

De har fått en aldrig tidigare använd programvara som de ska förstå och hela deras exjobb handlar om numeriska metoder. Det är dessutom risk för knapphändig handledning...

Inte för att de är ohjälpsamma men för att det är svårt att kommunicera.

Vi hade en liten genomgång med vår professor idag om tidsplan och vad vårt exjobb ska handla om. Det verkar som att vi ska mäta ett nedströms vattenflöde i en gigantisk modell av Xiluodu, först experimentellt och sen simulera detsamma numeriskt. Det blir nog skoj!

Känns som en bra uppgift.

Nu sova!
Bjuder på en bild från mitt numera lite IKEA-stylade rum!

Hello from Beijing

Nu är vi framme!
Sov ganska minimalt på flyget och från det att vi blev hämtade på flygplatsen har dagen rullat
på i ett. Nu har vi med andra ord varit igång i nästa 2 dygn så tröttheten börjar ta överhand.

Min stora sorg för dagen och i värsta fall resten av resan, är att jag själv inte kan lägga ut
det här inlägget eftersom Blogger är blockerad. Även facebook och y-tube är blockerat.
Min stora glädje för dagen är att både Gmail och Google Kina fungerar.

Det finns så många intryck från dagen. Mest imponerad har jag blivit av Chen som är
doktorand och som verkligen följt med och hjälpt oss hela dagen. Kineserna som vi träffat är
verkligen så artiga, trevliga och otroligt hjälpsamma som det sägs.

Chen har hjälpt oss att fixa boende. Vi bor i korridorsrum som vi delar med någon annan.
Min roomie har inte synts till på hela dagen så hon kanske är ute på en weekend tripp eller
så.

Vidare har han sett till att vi fått låna cyklar, fixat nätverkssladd och mobilkort.
Professor Yang har bjudit oss på både lunch och middag. Inget ris så långt ögat kunde se
(till Emelies stora besvikelse). Själv tyckte jag att det var jättespännande med det snurrande
bordet i mitten och alla möjliga olika rätter som vi fick testa.

Imorgon väntar en tripp till IKEA eftersom bäddmadrassen i de här sängarna är ungefär i
tjockleken av ett lakan. För mig skulle förmodligen ännu en sömnlös natt vänta om jag inte
vore så himmelskt trött nu.

By the way... Jag önska SÅÅÅ att jag kunde prata kinesiska!

Back to Home Back to Top Rotan. Theme ligneous by pure-essence.net. Bloggerized by Chica Blogger.